Atopiskt eksem

Atopiskt eksem delas ofta in i tre faser:

1. Infantil fas (0–2 år) – drygt hälften av alla patienter får sjukdomen under det första levnadsåret. Utslagen börjar oftast på kinderna och kan sprida sig över bål, extremiteter och sträcksidor.

2. Barnfasen (2–12 år) – i denna ålder är utslagen ofta lokaliserade i böjveckan, handleder och vrister. Även handeksem är vanligt och ständig klåda kan leda till förtjockad hud och rivmärken.

3. Ungdomsfas/vuxenfas (12+) – Förutom böjveck är det även vanligt att ungdomar och vuxna med eksem får utslag på händer, hals, ansikte samt hårbotten.

Handeksem är ett eksem som sitter på händerna. Eksem är en inflammation i huden som uppstår när hudens yttre skydd (hudbarriären) har försvagats. Under en ettårsperiod drabbas knappt tio procent av den yrkesverksamma befolkningen av handeksem, och risken för att utveckla det är 3–4 ggr ökad hos personer som har eller har haft atopiskt eksem i barndomen. På Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM):s hemsida kan du läsa allt om handeksem, olika varianter och hur det kan behandlas.

Det är fortfarande okänt varför klådan uppstår, men det antas ha med hudens inflammatoriska process att göra. Klådan leder till rivning, vilket förvärrar inflammationen i huden och gör klådan ännu värre – en ond cirkel. Klådan (och kliandet) kan triggas av olika faktorer, så som torr hud, mekanisk irritation (till exempel från kliande tyg), parfym, stress samt väderförändringar och svettning. För allergiker kan även kontakt med allergen verka som en utlösande faktor för klåda. De flesta upplever att klådan är mest intensiv på kvällen och natten, då kroppen vilar och har en något ökad kroppstemperatur.

Atopiskt eksem är en kronisk hudsjukdom som inte går att bota, men med rätt behandling är det möjligt att ha långa besvärsfria perioder. Behandlingen för atopiskt eksem delas in i fyra trappsteg, baserat på svårighetsgrad (från milda till svåra). När en patient inte längre känner att insatserna i det befintliga trappsteget hjälper är det dags att undersöka behandlingsmöjligheterna i nästa steg.

Grundläggande för alla svårighetsgrader av atopiskt eksem är att använda en personlig behandlingsplan som innehåller ett eller flera tydliga behandlingsmål. Liksom varje person med atopiskt eksem är unik i sin sjukdom, ser ofta behandlingen och målet olika ut för patienterna – trots att vi lider av samma sjukdom. Många vittnar om att de inte känner till om de har något behandlingsmål. Här nedan presenteras därför exempel på olika behandlingsmål placerade i en slags målbank där du kan få inspiration, en idé eller en start till dina egna formulerade behandlingsmål.

Steg 1

I trappans första steg finns den grundläggande behandling som ska fortgå genom alla sjukdomens nivåer; nämligen egenvård. Detta inkluderar patientundervisning, smörjning med mjukgörande kräm samt undvikande av triggerfaktorer som kan utlösa skov.

Den som drabbas av atopiskt eksem bör delges grundläggande kunskap om sjukdomen genom en eksemskola, för att dela information och instruktioner, diskutera och följa upp. Detta inkluderar till exempel tips på smörjteknik och åtgärder som kan förebygga skov. En viktig del i patientens egenvård är en personlig behandlingsplan, individuellt anpassad efter varje patients unika situation och behov.

Bakteriella infektioner eller virusinfektioner kan förvärra atopiskt eksem och det är viktigt att patienten lär sig hantera och undvika sina triggerfaktorer, för att minska risken för skov. Att dagligen smörja med mjukgörande kräm, även under besvärsfria perioder, är också en grundsten i det förebyggande arbetet att hålla huden mjuk och frisk.

Steg 2

I behandlingstrappans andra steg finns kortisonkräm i olika styrkor, medicinska bad, antiseptisk behandling och antibiotika. Kortisonpreparat har en antiinflammatorisk och klådstillande effekt och finns i fyra styrkor: svag, medelstark, stark och extra stark. Valet avgörs bland annat av ålder, eksemets svårighetsgrad samt vilka områden som ska behandlas. Kortison, eller topikala steroider som det också kallas, är effektiva och säkra, men har fått ett dåligt rykte eftersom de ibland används felaktigt.

Kalcineurinhämmare är inflammationsdämpande andrahandspreparat (till kortison) som främst används i ansiktet eller då en längre behandlingsperiod behövs. Till skillnad från kortison orsakar denna kräm ingen hudförtunning, men har precis som kortison endast en symtomatisk effekt. Kalcineurin bör inte kombineras med ultraviolett ljusbehandling.

Eftersom atopiskt eksem påverkar hudbarriären förekommer en risk för hudinfektioner som kan kräva antibiotikabehandling, ofta tillsammans med en ökad mängd kortisonkräm.

Medicinska bad innehåller kaliumpermanganat, vilket hjälper till att avlägsna fjäll, krustor och salvrester från huden. Ämnet kan tillsättas i badvattnet tillsammans med olika och upplevs som stilla klåda och ha en uttorkande effekt på vätskande eksemsår.

Steg 3

I trappans tredje steg finns de patienter som har svårare besvär och inte blir behjälpta av krämer och bad. Vid detta steg sätts mer avancerad kortisonbehandling in, såväl som ljusbehandling. Svåra akuta eksem som vätskar sig kan kräva behandling med kortisonpreparat i tablettform, vilka trappas ner enligt schema för att undvika bieffekter från långvarig användning.

För de patienter där ytterligare hjälp behövs är ljusbehandling ett bra alternativ. Där kombineras UVB och UVA, som dämpar inflammationen i huden, förbättrar hudbarriären och minskar mängden stafylockocker (bakterier) på hudytan. Ljusbehandling utförs vid specifika anläggningar/kliniker.

Steg 4

För de patienter som har riktigt svåra sjukdomsbesvär kan det bli nödvändigt med behandling enligt trappans fjärde och sista steg. Här finns systembehandling, biologisk behandling och syntetiska molekyler samt eventuell sjukhusinläggning.

Systembehandling är immundämpande läkemedel som effektivt hämmar inflammationsceller i huden. Behandlingen ges i tablettform eller via injektion. Systemisk behandling är olämpligt för patienter med mildare besvär och ges endast av erfarna hudspecialister. För specifik information om systemläkemedel – kontakta din hudklinik.

För svåra fall av eksem är det också möjligt att behandla med biologiska läkemedel, som skräddarsyr antikroppar för att blockera viktiga nyckelsubstanser vid atopiskt eksem. Preparaten produceras ur material av biologiskt ursprung (levande celler eller vävnad) och idag finns det ett godkänt biologiskt läkemedel i Sverige, men fler är på ingång. Biologisk behandling påverkar den underliggande inflammation och hudbarriären och kan lätta både klåda, störd sömn och ångest samt depression orsakade av det atopiska eksemet. Precis som systembehandling ordineras biologisk behandling endast av erfarna hudspecialister.

Syntetiska molekyler är ett relativt nytt tillskott i behandlingsarsenalen för atopiskt eksem. Dessa kallas även för JAK-hämmare och ges i tablettform. De fungerar på samma sätt som biologiska läkemedel.

Se filmen om behandlingstrappan här!

Atopiskt eksem är en sjukdom som avsevärt kan försämra livskvaliteten hos den som drabbas – enligt studier är det en av de hudsjukdomar som sänker livskvaliteten mest. Många av sjukdomens faktorer kan vara invalidiserande och påverka både det sociala livet samt arbete eller skola. Även en person med lindriga besvär kan ha påtagligt försämrad livskvalitet.

Det finns olika sätt att mäta symtom vid atopiskt eksem. Sjukvården använder ofta EASI som mäter eksemets svårighetsgrad och utbrednad. Klådan vid atopiskt eksem kan med fördel mätas genom att låta patienten skatta sin klåda på en numerisk skala (NRS) från 0-10. För att mäta livskvaliteten kan patienten fylla i skattningsformuläret Dermatology Life Quality Index (DLQI).

Vill du som atopiker själv mäta dina symtom? Nu kan du på veckovis basis registrera dina symtom i Patient Oriented Eczema Measure (POEM) – se nedan. Testet består av 7 frågor och är inte avsett att diagnostisera atopiskt eksem, men kan användas som ett verktyg för dig själv att utvärdera svårigheten av ditt atopiska eksem, t.ex under pågående behandling för att se förbättring eller ej. Du kan nu också ladda ned en app ”My Eczema Tracker” för att enkelt göra detta POEM-test direkt i mobilen.

Läs mer om olika skattningsinstrument vid atopiskt eksem på SwedAD:s hemsida www.swedad.nu

Det finns många olika typer av eksem. I patientföreningen Atopikerna riktar vi in oss på sorten som kallas atopiskt eksem. Denna form av eksem stärks ofta om personen har hösnuva, astma eller atopiska besvär i släkten. Besvären börjar ofta före fem års ålder och kännetecknas av en stark klåda samt en växlande svårighetsgrad. En person med eksem kan periodvis vara besvärsfri, men även om eksemet försvinner finns anlaget kvar.

Eskil Nilsson har skrivit en summerande broschyr som täcker de flesta frågor kring atopiskt eksem. Klicka på pilen nedan för att komma direkt till den digitala broschyren!

European Academy of Dermatology and Venereology (EADV) är författarna bakom de europeiska kliniska riktlinjerna för behandling av atopiskt eksem. De har låtit en expertgrupp svara på de mest vanliga frågorna kring atopiskt eksem.

När det gäller barn är det A och O att försöka få till en smörjrutin och en mjukgörande kräm som barnet trivs med. När det gäller barn är det A och O att försöka få till en smörjrutin och en mjukgörande kräm som barnet trivs med. Nedan finns filmer som Sachsska barnsjukhuset på Södersjukhuset i Stockholm har tagit fram. Här kan ni lära er mer om eksem, mjukgörande, kortison, smörjstunden, klådcirkeln samt om de försämringsfaktorer (även kallat triggers) som kan vara bra att ha koll på i sin vardag. 

Vi vill också tipsa om en bra informationsbroschyr framtagen för barn och vårdnadshavare att utgå från tillsammans. Ni kan ta del av den nedan.

Atopikerna har under åren erbjudit webbinarium, tagit fram flera bra informationsfilmer och användbara verktyg som ni kan ta del av gratis här på sidan. Informationsfilmerna finns samlade här.

Ibland är det svårt att ge en kort summerande bild till läraren, kollegan, chefen, kompisen, politikern eller förskolepedagogen. Här har Atopikerna tillsammans med hudläkare och professorer tagit fram en enkel broschyr som du kan dela ut och som ger en sammanfattning – klicka här.

​Många med atopiskt eksem drabbas av handeksem. Under 2023 kommer Atopikerna belysa handeksem ur olika perspektiv. Försämringsfaktorer i vardagen. Tänkbara allergier. På jobbet. Val av studier och så småningom yrkesval. Läs mer om handeksem och viktiga tips här.

Den internationella dagen för atopiskt eksem 2022 släppte Atopikerna tillsammans med Astma- och Allergiförbundet den nationella rapporten ”Atopiskt eksem – Sveriges gömda och glömda folksjukdom”. Rapporten är fylld med fakta, intervjuer, expertutlåtande, atopikers egna berättelser, resultat från en nationell undersökning kring vården av atopiskt eksem samt Atopikernas och Astma- och Allergiförbundets förbättringsförslag för vården. Läs rapporten här.