När klådan är dum behöver vi vara snälla mot oss själva – självmedkänsla vid kronisk sjukdom

Text: Ulla-Carin Nyquist

-Mamma, klia inte! För varje gång du inte kliar kommer huden att bli lite, lite bättre!

Det var min då 13-årige son som gav mig dessa kloka råd för tio år sen när jag hade handeksem som kliade så jag blev vansinnig. Visst försökte jag följa hans råd men alla som haft svårt atopiskt eksem vet hur svårt det är att låta bli att klia. Helst vill man inte att någon ska bli vittne till självplågan. Jag minns hur jag ibland nattetid kunde stå i köket och hålla händerna under skållhett vatten tills klådan lindrades av att det gjorde riktigt ont. Då fick jag en kort stunds lugn. Hellre smärta än klåda. Men sen: Sprickor i fingrarna och det sved som attan. Och långt, tålamodsprövande arbete för den stackars huden att läka ihop igen under de eviga salvorna. En pärs att öppna skruvlock på burkar och flaskor, då sprack huden på fingrarna upp igen. Ibland kunde det räcka att ta någon i hand för att det skulle göra vansinnigt ont. Kräftskiva, tala inte om det!

Att på detta vis vara den som själv förvärrar eksemet, det kan göra en riktigt deprimerad. Vi vet att vi inte ska klia oss, men det känns omöjligt att hålla sig. Medan man river blir man plågsamt medveten om att imorgon kommer min hud vara tillbaka på ruta ett – ”Varför gör jag så här?” Det blir en sorts självskadebeteende att bli så destruktiv, även om det är ursvårt att undvika! Nedstämdhet, en känsla av hopplöshet, sorg, skuld och skam – det är något som många drabbade kan intyga om. Att ha svårt atopiskt eksem sänker verkligen livskvaliteten.

Finns det någon hjälp om du känner så här?

Jag hör talas om så kallad självmedkänsla och Compassionfokuserad terapi (CFT). Det är en KBT-terapi där man arbetar med tankar, känslor och beteenden för att bygga upp en inre trygghet som behövs för att kunna möta rädslor och genomföra långsiktiga förändringar.

I terapin tränar man bland annat upp ett varmt och omhändertagande förhållningssätt till sig själv och andra, en styrka för att kunna tolerera obehag, en förståelse för sina svårigheter och en motivation till förändringar. Sådant som behövs när man ska lära sig att leva med en sjukdom.

Forskning har visat att övning i self compassion aktiverar system i hjärnan som minskar stress och ökar upplevelser av att känna sig lugn och trygg. Terapiformen är skapad av den brittiske psykologen och professorn Paul Gilbert som främst fokuserat på människor som haft stark självkritik och dålig självkänsla. CFT är något som vi i Atopikerna vill veta och lära oss mer om. Du kan själv googla på nätet, där kan du hitta böcker om CFT och online kurser i terapimetoden.