Ordförande har ordet – begränsandet av att ha svåra handeksem

Jag har haft mina atopiska eksem så länge jag kan minnas. Jag minns att i mina yngsta år var det jobbigt, det sved och jag avskydde insmörjningsstunderna. Jag var kladdig och det sved och mamma blåste på huden. I tonåren var jag så gott som fläckfri i huden och livet lekte. Trodde jag. Tills diverse händelser och annat som jag inte kan förstå kom och triggade igång ett nytt skov. Den här gången var hela kroppen drabbad. Från topp till tå. Inflammerat, infekterat, vätskande sår. Klådan var horribel. Jag jobbade vid den tiden som sjuksköterska på en kirurgklinik och att arbeta i handskar var mer regel än undantag. Likaså att sprita händerna femtioelva gånger per dag.

Med tuff behandling och god följsamhet läkte jag även det skovet. Men det krävde tid, tålamod, sjukskrivning och dedikerad följsamhet till det jag och min hudläkare kom överens om gällande behandling.

Nästa tunga skov kom istället i vuxen ålder. Jag hade ett stressat och pressat jobb. Som så många andra. Jag hade hunnit bli mamma och utsattes dagligen för handtvätt och blöjbyten som så många andra. Jag utförde kontinuerligt hushållssysslor med diverse rengöringsmedel. Som så många andra. Mina händer var så illa däran för en tid att jag inte kunde öppna syltburken, inte kunde vrida nyckeln för att öppna dörrlåset, inte kunde stoppa i handen i handsken på vintern för att sprickorna öppnades på nytt och vantens ullfoder trängde sig in och fastnade i såren. Jag kunde inte stänga dragkedjan på min dotters overall. Jag minns att jag sneglade på väninnornas vackra händer – med deras nagellack, smycken och mjuka hud. Jag tänkte att så där kommer jag aldrig se ut. Mina handeksem var så svårläkta. Jag hade så ont. Och jag var så ledsen.

Idag har jag relativt mjuka händer, en förlovningsring på fingret och nagellack till fest. Återigen – det krävde tid, dedikerad följsamhet till behandling OCH att våga säga nej till sysslor som försämrar händerna.

Det är hög tid att vi pratar om handeksem och vad vi kan göra åt det. Under en ettårsperiod drabbas knappt tio procent av den yrkesverksamma befolkningen av handeksem, och risken för att utveckla det är 3–4 ggr ökad hos personer som har eller har haft atopiskt eksem i barndomen. Handeksemet tenderar oftast dyka upp i vuxen ålder och orsakar stort lidande för många. Risken för att utveckla ett handeksem är alltså stor om man har eller har haft atopiskt eksem, men påverkas också av andra faktorer som kontaktallergier och våtarbete. Det finns många olika saker som kan göra att ett handeksem uppkommer eller försämras. Därför är det viktigt för de som drabbas att identifiera vad som kan utlösa eller försämra eksemet, både på arbetet och hemma.

Därför är Atopikerna glada att kunna meddela att vi kommer att samarbeta med Hudallergimottagningen på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) under 2023 på just temat handeksem. Häng med Atopikerna och läs CAMM:s text om handeksem här.

Till toppen av sidan